Fotodagen i skolan.

Idag hade vi friluftsdag i skolan och jag och kompisarna hade valt foto. Melissa och Gustav fick stå modeller för oss. Här kommer foton vi tog!

Melissa är herre på tepparn!
 
Caitlin är så fin :)
 
Hahahah!, Melissa ramlade!

HAHAHA Gustav skulle klättra upp men alla rasade över honom istället xD

Suicide! :o

Vi kom på att man inte kan göra eld med två isbitar som man kan med flinta sten. Men man borde kunna det! >: (

Caitlin Ossy Osbourne!

Mormor Melissa :D

Vi upptäckte även att Melissa har lasersyn!

Jag älskar mina underbara fula kompisar <3


Suga kort leken.

Inget misstolk nu för rubriken!.But jag vill ha den rubriken D:.

Idag så hittade vi på dethär i skolan.Vi kan roa oss med så konstiga saker.''EN IS PLÄTT!''.Så står vi där i ca en halvtimme och sånt xD.Det är en lek att man ska suga in luften för att kortet ska hålla sig kvar emot munnen.Och så ska man skicka vidare.Vi hade svårt att få runt ett helt varv.Men vi lyckades bra vi slutet.Men det fick vi inte med på film.Jag hade svårt att lära mig i början.Men sen lärde jag mig.Sen kom Kevin och var med.Brydde mig inte direkt men Cait och han kunde väll ha frågat först ändå men orkar inte bry mig nu.

Aja,ENJOY ;D


Im actually starting to miss that shit.

Såg nyss Edward Scissorhands. Såg den för första gången hos Melissa. Den är så sorglig. Den borde vara kändare än den är. Satt och grät vi slutet. Filmen beskriver känslorna så bra så jag själv blir kär i Edward typ. Den är så fin, så vacker. Får mig verkligen sakna känslan av sådan kärlek. Jag har svårt att bli kär. Jag har svårt att ge kärlek. Så dom som lyckas kan skatta sig annorlunda. Eller hur man nu ska säga. Den ända jag någonsin älskat så är ____. Alla på hela skolan visste det typ. Jag sov inte, åt inte. Men ändå var jag varje dag i skolan för att få se honom. Kan erkänna att jag typ ändå har svårt att släppa honom. Men han är annorlunda nu. Jag älskar fortfarande den gamla honom. Jag önskar han kunde komma till mig. Men iallafall. Nu ska detta inlägg vara om ''kärlek''. Vad jag kärlek för mig?. Jag vet iallafall att jag förut sa ''Kärlek uttnyttjas av människor. Människor blir tillsammans med andra fast dom inte ÄLSKAR dom. Dom blir bara tillsammans för dom trivs ihop och sånt. Men det är inte kärlek enligt mig. Kärlek är en känsla man inte kan bestämma över.''. Vad tycker jag nu?.Jag vet inte riktigt ärligt talat. Men en sak vet jag att jag håller med mig själv om fortfarande. Att dendär bilden. Den beskriver kärlek enligt mig. Kärlek är allt och inget. Kärlek är smärta, drog, hopp, bara ett ord, ingenting, allting, dröm, liv, glädje illusion ,allt och inget.

''Hold me.''..

''I can't.''


Jag vet inte men jag vet att jag älskar dig.

Jag vet inte mycket. Men jag vet att jag älskar dig. Jag vet hur mycket jag saknar dig just nu. Du åkte för bara en dag sen. Och jag saknar dig redan. Jag saknar att klia dig i huvudet. Jag saknar din röst. Jag gråter faktiskt efter dig nu. Och jag försöker hitta något du glömt så jag kanske kan känna din lukt från den. Jag vill att du ska må bra, jag vill ge dig allt du förtjänar. Men du förtjänar mer gott än vad som är möjligt. Jag älskar dig mest av allt. Önska du kunde förstå det. Känns inte som du gör det ibland. Ibland blir jag rädd och undrar ''Älskar hon mig då?''.Den tanken får mig bryta ihop. Det finns inget som kan skada mig mer än om du inte älskade mig. Det finns inget som kan kan skada mig mer än om du lämnade mig. Jag vill så gärna att du inte gillade Viktor ientligen. Då hade vi inga hinder känns det som. Då behövde vi inte oroa oss om att du måste vara mer med någon av oss. Men nu är det som det är. Du älskar Viktor och det respekterar jag. Jag vill utrycka mig kärlek för då så mycket men jag misslyckas. Jag kan inte beskriva det. Men jag vill. Jag vet inte vad jag vill. Jag vill bara. Jag vet inte. Jag vill ha dig mer än jag har. Jag vill bara leva med dig nu och föralltid. Tills döden. Jag vet inte mycket, men jag vet att jag älskar dig ängel. Jag vet att jag aldrig vill förlora dig. Jag ät osäker på mycket, men inte på hur jag älskar dig.
Jagc,ms jdsnjdindasnjdskjndjdjdsdcdc
dskådjs¨djdjds
jag vet inte men jag vet att jag älskar dig.




and btw så så älskar jag henne bara som ängel.Inget annat.Så ni inte uppfattar fel


We are who we are.

I onsdags så åkte jag till läkare i Uppsala. Eftersom jag inte hade tagit Lergigan VARJE natt så skulle vi prata om den på nästa möte istället. Och Höjningen av Fontex fungerar inte, så jag ska höja till tre kapslar per morgon. Eller så ska jag få en ny medicin. Troligen kommer dom vilja he mig Zoloft but i say no to Zoloft!.Sägs vara största känslodödaren. På onsdag morgonen så gick jag upp vid kl 5.Och då tog jag medicinen. Jag gick sen och la mig igen. Eftersom en halvtimme ropar pappa att jag måste gå upp och äta frukost, och jag gör det. När jag ätit min frukost frågar pappa ''Har du tagit din medicin?'' Jag svarar att jag inte har det. Men jag hade ju tagit den, hade bara glömt att jag tagit den innan.S å den dagen fick jag genomlida den äckliga känslan i bröstet av 4 Fontex i mig. Har märkt nu att det är en biverkning och jag vägrar ta ens 2 Fontex längre.


När vi ändå var i Uppsala så hämtade vi ängel så sov hon över hos mig tills idag. Jag har saknat henne, sjukt skönt att träffa henne. Hennes pappa sa att han inte skulle säga till mina föräldrar om att hon tog navelpiercing på mig när jag var hos henne sist. Han är snäll. Vi tog lite foton ute i snön men snön byggde bo i vårat hår och vi fick snö i ansiktet så det faila. Iallfall för mig.

Mamma gick rage på oss för att vi hade tagit en chokladask. Vi vaknade mitt i natten och ville ha choklad så jag gick och hämtade en Paradis choklad ask, och någon annan stor choklad ask som vi hade kvar från jul. Jag tog med båda in till mitt rum eftersom jag visste inte vilka ängel tyckte om. Och vi hade en sån där choklad ask till som mamma åt upp,+2 Paradis askar till. Men jag hade inte ätit något, och det var till hela familjen. Och jag tycker ju inte om choklad längre så jag hade typ inte ätit något. På morgonen frågar mamma mig om jag sett Paradis asken. Ja, den är i mitt rum säger jag. Hon säger att hon har letat efter den och vill ha den och vill att jag ska hämta den. Jag hämtar den och hon säger att jag måste fråga först. Men skulle vi väcka henne kl 3 på natten?.Och jag har inte behövt fråga om sånt förut. Två minuter senare kommer hon in i mitt rum och lägger märke till den andra chokladkartongen. Hon börjar skrika och hon slår igen dörren mycket hårt. Jag låg i ängels hamn och grät. Sen kommer hon tillbaka och tar chokladasken ifrån oss och går. Hon kommer tillbaka och skriker på mig. ''Denise ta medicinen!''.''Snart säger jag. ''Ta den nu!.''. Jag ligger i ängels hamn och bara gråter och orkar inte svara. ''DENISE TA DEN NU,KLOCKAN ÄR ÅTTA TA DIN MEDICIN''. Men hon får inget svar. Hon klär på sig och går ner till pappa som plogar. Klockan är då två minuter över åtta och jag går och tar medicinen. Medans jag tar medicinen hör jag mamma skrika på pappa utanför för att han ska försvara henne. Han kommer upp och frågar vad som hänt och vi berättar. Hon var sur på oss under hela dagen. Kvällen slutade dåligt vid omegle. Saker hände som inte borde hända.

Men nu så ska jag visa några bilder här.



Om ni undrar varför jag håller handen sådär så var det för att jag fick snö innanför tröjan D:




































Varför hopplösheten skär mig i magen.

Kl är något vid fyra och jag kan inte sova. Känner att jag kommit in i dendär perioden som jag hade i sexan. Att jag aldrig sover. Bara ibland men inte ofta, och inte länge. Jag sover precis så jag överlever. Max 3 timmar per dygn. Det är mörkt och tyst. Jag fick värsta ryck och tog fram en kasse och la ner alla min julsaker där i. Förutom alla lysen i fönstret och så för det orkade jag inte med. Jag tog fram en hög med papper jag inte kollat på på länge.J ag har bara undvikit den högen eftersom jag visste att det låg kort från min Farbrors fru som har cancer så jag har inte velat ta i dem. Men nu mådde jag dåligt,o ch när jag mår riktigt dåligt så bryr jag mig inte om någonting just då. Jag kan ta i allt då nästan. Ibland iallafall. Jag har ångest för att jag är rädd för min farbors fru för att hon har cancer. Tänk om hon dör. Då kommer jag ångra så mycket. Då kommer jag ångra allt. Men ändå så kan jag inte, men jag vill. Jag la även märke till att på ett kort hade mamma och pappa skrivit grattis från Albin, inte Junior. Junior heter Junior. Albin var vår förra katt, han är nu det största stjärnan på himlen. Jag saknar honom. Jag hittade två papper som jag skrev på dagen efter jag blev inlagd. Och papper som jag skrev och ritade på dagarna innan jag blev inlagd. Klockan piper. Den är halv fem. Mamma ska upp och göra sig i ordning för jobbet. Jag kommer få skäll för att jag är uppe. Men iallafall. Listan på alla namn är på alla jag någonsin älskat.Och grejen var den att på den kvällen visste jag att ingen av dom fanns kvar,eller så fanns dom bara inte hos mig.Pappa skrek. Jag grät och skrek på hjälp,andades hysteriskt.Vad som står syns inte helt.Ientligen kluddade jag bara först.Och skulle sen renskriva allt mycket bättre.Men det glömdes bort.

 Jag visste inte att någonting som BUP existerade när jag var där. Jag ville bara ut. Och jag antog att det var så med alla. Jag antog även att kanske alla andra patienter där var rädda för bakterier. Och att alla där var tvångsinlagda, som jag.










Jag gick emot känslan att inte tvätta mig efter att ha tagit i Gunillas kort.Jag känner mig duktig.Men jag känner mig mycket mer rädd att jag ska få cancer nu.

Ord, ord, ord.

Nu skjuter dom raketer för att fria ett nytt år. År 2011.Idag la jag märke till att det inte bara är julafton jag hatar, det är alla högtider. Hatar att vissa får sitta ensamma på dessa dagar. Fyvärkerier är för fina för nyårsafton. Ett nytt år är inte så himla speciellt enligt mig att man ska skjuta så vackra raketer för det. Kanske om några gifte sig, för kärleken. Jag blir arg och får ångest av att bara titta ut genom fönstret och höra fyvärkerierna smälla. Vill faktiskt självskada mig. Har fått större känsla för att skada mig när jag mår dåligt nu. Men jag underviker det, för jag vet att det inte är bra. Jag frågade mamma imorse vid kl fem om jag kunde få ta navelpiercing. Hon sa ''Nej, nu räcker det väll?''.Jag svara att jag har ju bara en, i näsan. Om man inte räknar med i öronen också. Fast jag har ju tagit navelpiercing igår men det vet inte dom. Tror inte jag ska låta dom veta förren dom säger ''Okej då, du får pierca dig''.Eller när jag flyttat hemifrån. Då kommer dom nog inte bli arga. Jag saknar ängel redan. Åwh jag älskar raketer, men dom är alldelles för fina för nyårsafton. Ängel ringde och lät så glad, sen kommer jag och låter så deppressiv, känner mig som värsta glädjedödare. Mamma ville att vi skulle ta fram ciderflaskan som ser ut som en champange flaska och skåla. Men pappa och jag skrek nej. Alla säger ''Gott nytt år till mig'' och Jag blir deppig och arg och får en himla massa andra känslor. Varför känner jag såhär?.Kanske för att jag i alla mina femton år antingen firat alla högtider med släkten som är i mammas och pappas ålder och det finns ingen i min ålder. Så jag har blivigt ignorerad. Eller så har jag bara varit hemma med mamma och pappa som är så tråkiga när dom inte är i min ålder. Jag börjar gråta nu. Jag saknar Ludde. Det kanske är därför jag hatar alla högtider?, för att Ludde inte är med. Jag vill ha min Ludde tillbaka. Jag vill till Ludde. Jag vill till inget.

 

Jag drömde inatt,(Eller imorse Eftersom jag vänt på dygnet igen.)En av dom hemskaste drömmarna jag drömt.Jag kommer ihåg rädslan sen tog det slut. Det slutade i totalt mörker och jag vaknade.

Tänker inte berätta om vad jag drömde om.