Att när en vän försvinner finns det inte mycket kvar.
Jo, jag vet om den där kommentaren var respektlös och jag ber om ursäkt för det. Jag glömde även glömma skriva mitt "namn" så det blev anonymt.
Jag skulle ha förklarat bättre vad jag mena med det hela. Det var omoget av mig att skriva så men jag blev lite arg av av ditt blogg inlägg. Jag som smsa mycket med dig och om hur du inte klarar av saker och ting. Sen så gör du ett inlägg där du klagar på andra som har svårt att hantera sina problem när du själv hade svårt. Det var en sådan ironi i det hela.
Förlåt för att jag har vart en dålig person som har sårat och ärrat dig. Jag ville inte att det skulle sluta såhär men det blev som det blev.
Jag tror du klarar dig bättre nu. Ditt liv verkar gå bra utan min hjälp, du som sa att du inte skulle klara dig utan mig. Men det är nu bevisat att du kan klara dig.
Jag skulle vilja prata med dig och försöka lösa allt detta. Men vi sa upp kontakten och jag borde inte skriva till dig. Jag ångrar mycket, jag bryr mig om dig.
jag skulle vilja träffa dig och lösa allt.
Jag skulle vilja förklara varför jag var som jag var.
(förlåt för jag skriver lite konstigt, jag är väldigt trött... )
Jag skulle ha förklarat bättre vad jag mena med det hela. Det var omoget av mig att skriva så men jag blev lite arg av av ditt blogg inlägg. Jag som smsa mycket med dig och om hur du inte klarar av saker och ting. Sen så gör du ett inlägg där du klagar på andra som har svårt att hantera sina problem när du själv hade svårt. Det var en sådan ironi i det hela.
Förlåt för att jag har vart en dålig person som har sårat och ärrat dig. Jag ville inte att det skulle sluta såhär men det blev som det blev.
Jag tror du klarar dig bättre nu. Ditt liv verkar gå bra utan min hjälp, du som sa att du inte skulle klara dig utan mig. Men det är nu bevisat att du kan klara dig.
Jag skulle vilja prata med dig och försöka lösa allt detta. Men vi sa upp kontakten och jag borde inte skriva till dig. Jag ångrar mycket, jag bryr mig om dig.
jag skulle vilja träffa dig och lösa allt.
Jag skulle vilja förklara varför jag var som jag var.
(förlåt för jag skriver lite konstigt, jag är väldigt trött... )
Uppskattar din ursäkt. Glad att du skriver det för det visar mogenhet av dig. Jag vet, jag har svårt för vissa saker, mycket pga OCD'n. Jag har svårt att ta mig till skolan, klara skolan osv. Men en sak jag inte brukar känna alls att jag har svårt för är förhållanden. Vilket var vad jag pratade om i det inlägget. Jag säger inte att du är en dålig person. Säger bara att jag känner mig sviken. När vi gick från att om en ville dö skulle båda det, smsade VARJE dag osv.. till allt det men mycket mindre. Jag blev upprörd utav det för jag ville ha det som vi hade först föralltid. Som vi sa att vi skulle. Jag vet inte längre, har börjat må bättre nu när det gäller livet, men det kom typ i maj typ. Inte när jag slutade träffa dig. Men det går i vågor. Jag har börjat få tankar på att allt som går emot mig ska jag bli förbannad på och stå emot. Men det gäller inte med OCD'n. Min OCD har blivit värre utan dig. Jag har ingen att prata med om sånt som förstår mig. Du är den enda jag kännt förstår varje ord som kommer ur min mun. Du har ingen aning om hur jag varje dag tänker på dig, tänker på hur vi delar samma blod, just den tanken kommer ofta. Att vi delar samma blod, och kvällen då vi blev blodsänglar. Jag kanske klarar mig utan dig just nu, men inte länge fram. När jag sa upp kontakten med mina vänner var jag glad i början, sen började det äta upp mig innifrån mer och mer ju mer tiden gick. Och jag är ganska säker på att det blir så nu med. Jag skulle också vilja prata. Jag ångrar även mycket, det jag mest ångrar är att jag sa upp kontakten för det var det dummaste jag någonsin gjort. Vi kan träffas någon dag och prata?
Kommentarer
Postat av: Anonym
Är i ulleråker just nu. Samma hus som din mamma jobbar i. Avd 123 bara komma hit om du vill. Är ju ändå i Uppsala. Dock vet jag inte hur länge jag blir kvar här.
Jag vill ge dig mitt nya mobil nummer men vet inte hur.
Svar:
Wolfiiie
Trackback
